Cyklosofi

Alla cyklister talar om friheten. Vinden i håret och de öppna vidderna. Men att gå in på djupet med cykling är att gå in på djupet med friheten.

Den mest omnämnda klassiska frihetsfilosofen är Hobbes. Du hittar hans namn på seriesidan i dagstidningar världen över. Må vara i form av en tiger. I Sverige kallas han Hobbe… 

Förutom sin karriär som tidningstiger var filosofen Hobbes verksam på 1600-talet och formulerade tankar om frihet som har blivit en måttstock för alla senare kritiker. Tankarna har ju dock ett halvt millennium på nacken och tillkom innan den moderna demokratin blivit född. Framförallt ska de ses ur ett teoretiskt perspektiv – cykeln var ju faktiskt ännu inte uppfunnen när Hobbes började tala om frihet.

Den fria viljan

Låt oss börja med tanken om den fria viljan. Det är ganska lätt. Alla som någonsin satt sig i sadeln känner sig som mästare över sitt eget öde. 

Cykla! är en reportagebok av journalisterna bakom radioprogrammet Cykla i P1. Lina E. Johansson och Maja Lagercrantz fick under researcharbetet upp ögonen för cyklingens potential. Budskapet i boken är tydligt: cykling är friheten samt nyckeln till hälsa och socialt välmående. Temat är de hinder som står i vägen för cykelns frammarsch. Samtidigt är Cykla! full av exempel på människor som lyckas leva ett modernt cykelliv.

En cyklo pedi – allt jag vet om cykling, heter Johan Tells personliga kärleksförklaring till cykelns värld. Tell inleder med konstaterandet att “Alla cyklar vackert. Jag kan inte komma på någon aktivitet som på samma sätt förskönar människor”. Den har inte alls samma problemformulerande tema som
Cykla! utan är späckad med fakta och personliga betraktelser. 

Fullständig frihet?

Ska vi följa Hobbes tankemönster behöver vi också klura på om vi kan leva ut vår fria vilja. Här börjar det bli komplicerat. Kan alla människor leva i fullständig frihet gentemot varandra? Och vilka externa hinder står i vägen för vår frihet?

Cykla! ställer fordonsslag mot varandra och berättar en fascinerande historia av hur folkhemmet med beslutsfattarnas goda minne övergav cyklisterna när alla hade råd med bil. Flera av intervjupersonerna finner en situation där barnen inte längre cyklar, att lokala samhällsfunktioner försvunnit och att utlovade  infrastrukturpengar får gå till “viktigare” ändamål.

En cyko pedi är upplagd som en uppslagsbok i alfabetisk ordning. Från Albert Einstein till Östberg. Tyvärr saknas uppslagsordet Frihet. Rubriken Inställning är emellertid mycket matnyttig när det gäller författarens åsikter. “Den som kör bil […] finner mycket sällan en busskur placerad mitt i vägbanan.”

Lika villkor – olika behov

Båda böckerna är rörande överens om trafikplaneringens brister. I vissa lösningar ska cyklar hålla till godo med passager så smala att mötande styren hakar i varandra. Andra gånger är det cyklister, fotgängare och bilar som ska samsas på “lika villkor” utan att se till deras respektive behov. 

Allt är emellertid inte nattsvart. Här går vi längre än Hobbes som förbisåg tanken på en fungerande demokrati och friheten att arbeta för samhällets förändring. När förutsättningarna förändras måste samhället vara flexibelt. I Cykla! finner vi människor som tar cykeln till byggvaruhuset och städer som satsar på supercykelbanor.

När det gäller framtiden och att locka till cykling gör de båda böckerna varsin insats. Visst pratar Johan Tell om hälsoeffekter (men mer om Brookssadlar) och visst talar Johansson och Lagercrantz om supercoola Critical Mass Movement. Men där Cykla! ger alla logiska argument till varför tvåhjulingarna räddar världen så talar En cyklo pedi till hjärtat. Varför det kommer kännas så skönt att hänge sig åt cyklingens förtrollade värld. Båda böckerna är fantastiskt viktiga.